Spicemaster låter konsumenten själv bestämma – del 4

Förord:

Många av de ingredienser som normalt tillsätts i kryddmixer eller kryddor är omdiskuterade och på ett eller annat sätt kan ge negativa hälsoeffekter. Därför blandar vi inte i dessa ingredienser. Vi använder bara kryddor, örter och oraffinerat havssalt i våra produkter. 

För ser man det ur ett holistiskt perspektiv d.v.s. att allt sammantaget påverkar ens hälsa, så är det ju enklast att ta bort dessa ingredienser från de produkter där de är onödiga. Då har du själv kontroll på intag, vilken kvalitet och den mängd du vill använda.

 

MEDICINSKA EGENSKAPER

Generellt sätt är det enligt lag svårt att lämna hälsopåståenden gällande livsmedel. Detta gäller även kryddor och örter när de säljs som livsmedel. 

 

Livsmedelsverket skriver så här om hälsopåståenden

”Hälsopåståenden på livsmedel är alla påståenden som uttrycker att livsmedlet har en positiv effekt på hälsan. De kan vara riktade till den allmänna befolkningen eller till särskilda grupper, som till exempel barn, men gemensamt är att de riktar sig till friska personer. De livsmedel som har hälsopåståenden ska kunna ätas som en del av en vanlig kost. Hälsopåståenden måste vara godkända av EU-kommissionen. Hälsopåståenden får bara användas om de är godkända av EU-kommissionen och finns publicerade i en EU-förordning eller ett EU-beslut. Vem som helst får använda ett godkänt hälsopåstående på ett livsmedel så länge livsmedlet uppfyller de villkor hälsopåståendet kräver, såvida påståendet inte godkänts med äganderättsskyddade data (se nedan).

 

EU-kommissionen har ett register över samtliga utvärderade hälsopåståenden. Här anges också villkoren för användningen av hälsopåståendena samt i vilken EU-förordning eller vilket EU-beslut påståendena godkänts.” 

Källa: Livsmedelsverket

 

När vi skriver om kryddor och örters eventuella medicinska egenskaper är såsom växter, örtmedicin och inte som livsmedel. Men tydligt är att det finns ett stort empiriskt kunnande d.v.s. lång erfarenhet av användandet av kryddor/örter som läkemedel. Många naturfolk använder fortfarande rötter/blad från olika växter för dess medicinska egenskaper. I traditionell kinesisk och ayurvedisk medicin används många olika växter för sina medicinska egenskaper. 

 

Klart man bör ha riktlinjer för påståenden vad som är hälsosamt såväl som ohälsosamt för livsmedel. Men vad som är svårt att förstå är att om växten är huvuddel i ett registrerat naturläkemedel är det OK med hälsopåstående, men inte när växten/kryddan säljs som livsmedel. Om dessa kryddors/örters egenskaper inte har vetenskapligt bevisats i studier, i studier utförda på rätt sätt och accepterade enligt myndigheters regelverk, så är det mer en teknisk fråga än om deras förmåga att ha eller inte ha medicinska egenskaper. Man bör också skilja på vad som är förebyggande och vad som är direkt helande. D.v.s. om ett kontinuerligt intag är bra för hälsan jämfört med att direkt bota en åkomma/sjukdom. 

 

I exempelvis Tyskland så föreskriver läkare både vanliga läkemedel (som kemiskt framställts) såväl som naturläkemedel vid behandling av sjukdom eller förbättra hälsan. Detta skiljer sig från vad svenska läkare får göra. För att beskriva kryddor och örters påstådda hälsopåverkan så försöker vi visa vad som publicerats i ämnet. Beskriva hur man använt kryddor, örter sedan urminnes tider för behandlingar mot olika sjukdomar och hälsotillstånd.  Det kan vara mot inflammationer, ledvärk, depression, matsmältning, hjärta/kärl m.fl. Verkningsgraden varierar naturligt från person till person. Om det är en placeboeffekt eller växtens medicinska effekt får var och en bestämma. 

 

När kryddor och örter är som bäst, har de också högst innehåll av eteriska oljor, d.v.s. bästa mineral och näringsinnehåll. I de eteriska oljorna så återfinns många av de substanser, vitaminer och mineraler som enligt många ger kryddor och örters dess medicinska egenskaper. 

 

Kryddor och örters medicinska egenskaper har varit förebild för många forskare och läkemedelsbolag när de framställer läkemedel. Idag studerar man noga olika växter och djurs försvarsegenskaper mot olika sjukdomar, antiseptiska egenskaper m.fl. Detta så man kan skapa en syntetisk kopia till ett nytt ”skräddarsytt” läkemedel mot en viss sjukdom.Det är inte bara dagens forskning som ger kryddor och örter en framskjuten position inom läkekonsten. I årtusenden har man använt kryddor och örter för att bota och lindra.

 

Man har använt kryddor/örter till matlagning såväl som medicin i tusentals år. Om de sedan har samma effekt när de säljs som livsmedel kan vi inte uttala oss om då vi inte får ha hälsopåståenden. 

 

Det som naturen skapat och optimerat genom miljoner års evolution är en fantastisk tillgång. Vi tycker det är roligt att vi kan berätta om alla positiva egenskaper som bra kryddor och örter anses kunna ge förutom att ge god smak till en maträtt. 

 

Det som är konstaterat är att många kryddor och örter är antioxidantiska. Man mäter det i ett s.k. ORAC värde (Oxygen Radical Absorbance Capacity) som USDA (U.S. Department of Agriculture). 

 

För att nämna några så har följande populära kryddor och örter dessa enligt USDA rapport, Release 2.0 (2010). De som har högst antioxidantvärde, mätt i µmol TE/100g:

Kanel, torkad                 131 420

Gurkmeja, torkad           127 068

Ingefära, torkad               39 041

Kryddnejlika, torkad       290 283

Oregano, torkad             175 295

Rosmarin, torkad           165 280

Timjan, torkad                157 380

 

Jämfört med färska

Apelsinjuice                    726

Blåbär, odlade             4 669

Blåbär, vilda                 9 621

Ingefära, rå                14 840

 

Källa: USDA rapport, ORAC of Selected Foods, Release 2.0 (2010)

 

Människor har olika preferenser när de väljer kryddor/örter. 

I dagens samhälle så har medvetenheten om hur kryddor och örter ska smaka ökat markant. Vi reser mer och lär oss hur maten smakar i länder där kryddor växer. 

 

Intresset för matlagning ökar ständigt. Genom ett enormt utbud av kokböcker, streaming program, och TV program där okända som kända kock lagar mat, tävlar eller berättar i kokkonstens tecken. Hur vi även på sociala medier delar med oss av vad vi tillagat, ätit på restauranger i Sverige och utomlands. På webben finns speciella sajter med recept, on-line butiker m.fl. med olika recept. Vi använder internet för bättre kunskap om kryddor, både vad som finns, hur det smakar och kryddors medicinska egenskaper. Därutöver är intresset för hälsa och välmående ständigt ökande. Detta ställer stora krav på framtidens leverantörer och det utbud av kryddor och örter som måste finnas tillgängligt. Att rätt kvalitet erbjuds. Att minimera onödiga ingredienser.

 

Oavsett, så är konklusionen att det är kvalitet som är grunden till bästa arom/smak och som det verkar för bästa medicinska egenskaper. Tror man inte på medicinska egenskaper så smakar det åtminstone bättre med hög kvalitet.

 

Olika artvarianter ger olika smak och egenskaper

Då naturen är föränderlig så finns det en mängd olika artvarianter. Exempelvis; 

Kanel 

Kanel kommer från den bark som skördas från arten Cinnamomum verum/zeylanicum. Arten växer framförallt i Sri Lanka  (Ceylon) och i södra Indien. Men många kallar idag även barken från Cassiaträdet (sv. Kassia) för enbart kanel, vilket eg. inte är korrekt. Dessa Cassia arter är bl.a. Cinnamomum aromaticum, Cinnamomum burmannii. I utlandet går ofta de olika arterna inom Cassiakanel under namnet Cassia. För det är stora skillnader mellan arterna i både smak och innehåll av kemiska substansen kumarin. 

 

Kanel anses ha flera medicinska egenskaper som antioxidantisk, anti-inflammatorisk, reducerar LDL kolesterol och triglycerider, minskar blodsocker mm. Den så kallade ”äkta kanelen” är med andra ord en viktig växt för de som konsumerar den ur ett hälsoperspektiv såväl som en av de mest populära kryddorna för sin smak och arom. Ceylonkanel har en balanserad sötma och arom.

 

I många växter finns det naturlig en kemisk substans som heter kumarin. Det har konstaterats att kumarin är skadligt för levern i stora mängder. För vissa personer även i normala doser under lång tids användning. 

 

Det som framförallt skiljer Kanel mot Cassia är kumarinhalten. Ceylonkanel har mycket låg kumarinhalt medan Cassia har väldigt hög kumarinhalt. Skillnaden är stor mellan de olika arterna; Cassians olika arterna har ca 6-7g/kg och Ceylon har ca. 0,010-0,020g/kg. I milligram räknat har Cassia 6-7 000 mg/kg mot Ceylonkanelens < 200 mg/kg.

 

Båda går idag under namnet kanel, vilket är missvisande. Prisbilden skiljer sig också.  Cassiakanel är betydligt billigare än Ceylonkanel. 

 

Gurkmeja 

Är en råvara som har kommit i fokus i Sverige, trots man känt till och använt gurkmeja sedan urminnes tider. Inte bara i curries, utan också som medicin och färgämne. I gurkmeja finns substansen Curcumin (kurkumin) som anses har antiinflammatoriska såväl som antioxidantiska egenskaper och dessa har dokumenterats väl. Det är bl.a. mängden Curcumin som ger gurkmejan sin färg.

 

Men att använda det i livsmedel är en balansakt. Vissa artvarianter har hög curcuminhalt, ca. 5-6 %, vilket gör att den har en högre beska (mörkare orangeröd färg) och lämpar sig bäst för medicinsk användning. Men ”rätt” mängd, ca. 3-4 %, så blir gurkmejan (orange) en krydda med stor aromatisk smakmässig upplevelse. Vissa varianter av gurkmeja är gul till ljusgul och då är gurkmejan mest ett färgämne med lite smak. Curcuminhalt varierar och skiljer sig mellan färsk och torkad beroende på torkningsprocess och koncentration. Därutöver så finns det extraherad Curcumin i kapslar med högre koncentration av Curcuminet.

 

Gurkmeja anses vara bra för mycket. Ska ha en positiv effekt på blodtrycket. Rent kulinariskt så är gurkmeja perfekt i en smoothie eller i te tillsammans med ingefära och kardemumma eller i din apelsinjuice till frukost. Ger en bra ”nyttig” touch i din bakning såväl som i en blomkålssoppa. Varför inte krydda dina grönsaker och din lax med gurkmeja, svartpeppar och en nypa havssalt. Gurkmeja och havssalt är en perfekt match. Gott och enkelt.

 

Ingefära, svartpeppar, oregano, m.fl.

Kryddor och örter som ingefära, svartpeppar, kryddnejlika och oregano m.fl. varierar också i kvalitet beroende var och hur de odlas. Så prova dig fram för bästa kvalitet och smak. 

 

Så skriver Läkemedelsvärlden.se om kryddor som medicin.

”Kryddor som medicin

Den här tiden på året är vi många som frossar i pepparkakor, saffransbullar och glögg. Kanel, kryddnejlika och ingefära ses numera mest som intressanta smakämnen. Men i själva verket har många av julens kryddor ett långt förflutet inom läkekonsten och anses kunna bota allt från åksjuka och ledvärk till inflammationer och matsmältningsproblem. Äter man ett stycke ingefära varje morgon får apotekaren dö av hunger - är ett gammalt kinesiskt talesätt som omtalades i läkeböcker redan på 3000-talet f. Kr. De gamla grekerna hade gärna torkat och malt ingefärspulver i bröd och det är troligen ursprunget till våra pepparkakor. I folkmedicinen användes ingefära mot förkylning och för att stimulera hjärtat. 

 

Kanel har använts som läkemedel i över 4000 år för att värma kalla händer och fötter och motverka gaser i magen och diarréer. När den egyptiska drottningen Hatsepsut år 1485 f Kr sände ut sina skepp var det med order att hemföra kanel, myrra, elfenben, hundar och apor . Det ingick också i den ursprungliga karmeliterspriten som tillverkades av munkarna i klostren och innehöll förutom kanel rosmarin, melissablad, anis, koriander, citronskal, muskot, kryddnejlika, mejram, timjan, angelikarot och salvia.


Nästan alla exotiska kryddor som smaksätter vårt svenska julbord finns omnämnda i gamla läkeböcker. Det är kryddnejlika, kanel och ingefära i pepparkakor, saffran i lussekatter, malört och anis i julsnapsen, senap till skinkan och kardemumma, kryddnejlika, ingefära och kanel i glöggen.

De tidigaste
beskrivningarna av kryddor som läkemedel finns i vår västerländska civilisation bland sumererna redan omkring 4 000 f Kr för bland annat timjan och lakritsrot . I Egypten har man hittat papyrusrullar från 2800 f Kr där kryddor som mejram, mynta och kanel finns beskrivna. I Grekland levde för cirka 2500 år sedan Hippokrates som blivit kallad medicinens eller läkekonstens fader. Hans läror finns bevarade i skriftsamlingen Corpus Hippocraticum där han beskrev 300 olika örter som kan användas i läkande syfte som anis, fänkål och persilja. Grekerna dominerade läkekonsten även under romartiden och i det stora samlingsverket, De Materia Medica, behandlade läkaren Dioscorides 500 läkeväxter och beskrev utförligt hur läkemedel kan framställas ur dem. Verkets fem böcker blev en viktig läkemedelslära som påverkade läkekonsten ända fram till 1500-talet. Eftersom kryddväxterna växte ojämnt fördelade över världen blev de en gång i tiden värda mer än guld. Därför uppstod en omfattande kryddhandel där arabiska handelsmän stod i centrum. Man hemlighöll varifrån kryddorna kom och sänkte hellre sina egna skepp än avslöjade vart man var på väg om man var förföljd.

 

Genom ostindiefararna kom kryddorna till Sverige och i gamla örtaböcker och läkemedelsböcker finns det gott om recept där kryddor ingår. Det var allt från stärkande medel, magmedel, bittermedel och abortframkallande medel. En del av dessa har överlevt in i vår tid, trots att det är ont om bevis på deras effekt. Men med moderna metoder har man börjat upptäcka att kryddorna kan ha mycket specifika effekter och användning. Ny forskning har visat att kryddor och örter är rika på vitaminer, mineraler och innehåller mer antioxidanter än frukt och bär. Kryddnejlika har den högsta koncentrationen av antioxidanter följt av oregano, ingefära, kanel och gurkmeja. 

 

Vid Lunds universitet har forskare kartlagt hur vitlök, senap och chilipeppar påverkar nerver i kroppens smärtsystem. Den kunskapen hoppas de ska leda till nya smärtstillande läkemedel.
–    Det är visat att senap ger en ökad effekt på blodflödet. Inom folkmedicinen gjorde man också grötomslag med krossade senapsfrön som gav en värmande känsla i huden och det användes för att bota värk. Detta skulle kunna förklaras av att senap har effekt på känselnerver som bl.a. förmedlar smärta och som finns runt blodkärlen i bl.a. huden, säger Peter Zygmunt vid farmakologiska institutionen vid Lunds universitet.


Senap började användas i matsammanhang i Sverige först på 1920-talet. Vitsenapens frön användes också för invärtes bruk, bland annat mot matsmältningsbesvär och gikt. Det har också funnits plåster med senap som har använts mot reumatiska besvär och ledinflammation. Svårare kan det kanske vara att hitta en förklaring till de magiska metoder som ofta användes av kloka gubbar och gummor. En talesätt var att - Lika bota lika och man skall ta boten där man fått soten”. Det kunde betyda att om en gul fågel hade smittat någon med gulsot så kunde man bota den genom att äta något gult som saffran. Och om man inte hade någon saffran så gick det bra att äta svavel, löss eller krypa genom en gul garnhärva.

 

Under medeltiden var det munkarna som förde traditionen från grekerna vidare och i klostrens trädgårdar odlades kryddor och medicinalväxter. Särskilt omhuldad var angelikan av vars rot man gjorde och fortfarande gör munklikör. Den första tryckta svenska örtaboken utgavs år 1522 av Vadstenamunken Peder Månsson.


På 1700-talet kom Linnés nya system för klassificering av växter och den hade stor betydelse för växternas anseende inom läkevetenskapen. I sin botaniska trädgård odlade Linné alla för den tiden viktiga medicinalväxter som kunde odlas i Sverige. Det var växter som opievallmo, malört och kamomill. En del av det som inte gick att odla i Sverige fanns som torkade växtpulver i ett medicinskåp som finns bevarat i Linnémuseet i Uppsala. Vid den här tiden inrättades apotek och i samband med det utgav Kungliga Medicinkollegiet boken. Socken-Apothek och någre Hus-Curer. Där finns förteckningar över örter och växter som var och en kan plocka själv i sin närhet och använda för att bota allehanda krämpor.

 

På 1800-talet fann botanikerna att växterna var uppbyggda av celler. Man kunde nu få fram vilka ämnen i växterna som hade de goda egenskaperna och på 1900-talet började man framställa de aktiva substanserna som fanns i växterna på konstgjord väg i laboratorier.

 

Många av kryddorna med ett långt förflutet inom medicinen har använts för att bota olika mag- och tarmproblem. Starka kryddor som peppar, ingefära, chili, paprika och senap stimulerar salivavsöndringen och påskyndar nedbrytningen av stärkelse i maten. Bittermedel som pomerans, malört och libbsticka ökar sekretionen av magsaften som i sin tur underlättar matsmältningen. Förr var det vanligt att ta en snaps kryddad med malört före stora kalas för att klara av den feta maten. Många av våra brännvinskryddor har också ett förflutet som läkemedel och apoteken säljer fortfarande den gamla magmedicinen - Aromatisk tinktur -, en kryddblandning som ska blandas med rödvin till glögg. Så därför kan det vara bra att inleda julbordet med glögg. Många kryddor har visat sig ha en kramplösande effekt på mage och tarm som fänkål, pepparmynta, anis och timjan. Troligen tillsätter vi timjan, mejram och senap till ärtsoppan för att motverka den ökade gasbilningen.    

 

I gamla hostmediciner fanns det både anis, timjan, pepparmynta och lakrits. Samma ingredienser finns i våra dagars halstabletter för att stimulera saliven och därmed ge en hostdämpande effekt. Timjansirap såldes ända in på 1900-talet som hostmedicin på våra apotek och ny forskning har visat att timjan vidgar bronkerna och kan användas vid halskatarr. 

 

Kryddnejlika har sedan gamla tider varit till hjälp vid tandvärk och rekommenderades av kloka gummor tillsammans med varm honung. Fortfarande använder tandläkare nejlikolja som smärtstillande medel och för desinfektion. 

 

Kanel har de senaste åren fått rykte som trendig hälsokrydda sedan studier visat att en halv tesked om dagen sänker blodsockret hos personer med typ 2-diabetes. Dessutom har israeliska forskare i laboratorieförsök visat att extrakt av kanel hämmar magsårsbakterien Helicobacter pylori lika effektivt som antibiotika och de tänker nu börja behandla patienter med kanelextrakt. Men kanel kan innehålla det giftiga ämnet kumarin som orsakar leverskador och Livsmedelsverket avråder från att använda hälsokostpreparat med mycket kanel. Amerikanska forskare kom genom en stor granskning fram till att många kryddor har utnyttjats för deras antibakteriella egenskaper. Det kan vara en förklaring till att man i varma länder äter extra kryddstark mat eftersom maten häller sämre. 

 

I Lund går forskarna vidare med att ta reda på varför vissa kryddor har förmåga att påverka nerver som hör till smärtsystemet i ett nystartat Smärtcentrum med elva forskargrupper.


Peter Zygmunt och medarbetare har redan visat att det aktiva ämnet i vitlök binder till en receptor på känselnerverna som bland annat förmedlar smärta. Senap och chilipeppar fungerar på liknande sätt och alla tre är gamla medicinalväxter. Chilipeppar lär ha använts av aztekerna i Mexico för att bota tandvärk och i Kina som bedövningsmedel vid kastrering av kejsarrikets eunucker. Det har också ingått i munvatten som man kunde bedöva sig med vid ingrepp i munhålan. Och chilipepparns brännande ämne kapsaisin används redan idag i hudkrämer mot bältros, herpes, reumatisk värk och muskelvärk.


- När vi nu har identifierat hur dessa ämnen fungerar i kroppen har vi också större möjligheter att skräddarsy läkemedel för behandling av exempelvis kronisk smärta, säger han.”

Artikeln är tidigare publicerad i Allt om Läkemedel nr 4, 2007.

https://www.lakemedelsvarlden.se/?s=kryddor+medicinska+egenskaper

 

7 hälsofördelar med ingefära 

Källa: Svenska Dagbladet, Av Petra Månström - 8 apr, 2015 

 

”Ingefära är en ört som i tusentals år har använts såväl i matlagning som för sina terapeutiska kvalitéer. Roten kan användas färsk, mald, torkad samt i form av juice eller olja. Ingefära tillhör samma familj som kardemumma, gurkmeja och galangal. Här kommer sju hälsofördelar med ingefära, listade av Medical News Today. Ha dock i åtanke att det är viktigt att du konsulterar din läkare innan du börjar behandla med ingefära. Du ska inte ta ingefära om du är blödarsjuk eller äter blodförtunnande medicin. 

 

Del 1 av 7 

Forskning från University of Georgia publicerad i The Journal of Pain visar att ett dagligt tillskott av ingefära reducerade muskelvärk till följd av träning med 25 procent. Professor Patrick O’Connor och hans kollegor utförde två studier, som pågick i vardera 11 dagar, där man undersökte hur ett tillskott av rå respektive upphettad ingefära påverkade försökspersonernas träningsvärk. Man fann att upphettning av ingefäran inte gav en större smärtlindring.

 

Del 2 av 7 

En thailändsk studie publicerad i tidningen Pharmaceutical Biology5 visade att ingefärsextrakt hade 3,5 gånger bättre effekt på högt blodtryck än prazosinhydroklorid, en ofta förekommande aktiva substansen i blodtrycksmedicin.

 

Del 3 av 7 

Ingefära kan hjälpa till att minska menstruationssmärtor, rapporterar forskare vid Islamic Azad University i Iran i en artikel publicerad i Journal of Pakistan Medical Association6. 70 kvinnliga studenter delades in i två grupper: en grupp som fick ingefärskapslar och en grupp som fick placebo. Deltagarna i studien tog kapslarna under tre dagar i början av sina menstruationscykler. Forskarna fann att 82,85 procent av kvinnorna som tagit ingefärskapslarna upp medan motsvarande siffra i placebogruppen var 47,05 procent.

 

Del 4 av 7 

Det finns anledning att tro att ingefärspulver kan dämpa symptomen vid migrän. En studie utförd vid sjukhuset VALI-e-ASR i Iran, publicerad i tidningen Phytotherapy Research 7, visar att ingefäran är minst lika effektiv som sumatriptan, en medicin som ofta används vid migrän. 100 personer, som samtliga led av akut migrän utan aura, deltog i den här kliniska dubbelblindstudien och de valdes slumpvis ut att antingen behandlas med sumatriptan eller ingefärspulver. Forskarna fann att båda preparat var lika effektiva. Däremot var bieffekterna av ingefäran lindrigare än de från sumatriptanet.

 

Del 5 av 7 

Ingefära är välgörande för matsmältningen. Den stimulerar magen och tarmarna och gör så att produktionen av matsmältningsenzymer stiger. Dessutom lugnar den magen, minskar gasbildning och motverkar förstoppning.

 

Del 6 av 7 

Ingefära är en känd huskur vid förkylning. Så det bästa är att proppa i sig ordentligt med ingefära så fort du börjar känna sig sjuk. Ingefäran har dessutom antiinflammatoriska effekter, så gör gärna till en vana att äta ingefära i någon form så ofta du kan. Riv den över maten, gör en smoothie eller koka te med ingefära och citron.

 

Del 7 av 7 

 Om du vill gå ner i vikt så är den en bra idé att inkludera mer ingefära i maten. I en studie utförd vid Columbia University och publicerad i Metabolism fann man att de personer som åt en frukost innehållande ingefära brände 43 kalorier extra.”

Källa: Svenska Dagbladet

https://www.svd.se/7-halsofordelar-med-ingefara 

 

Cancer och allergifonden skriver om påverkansfaktorer

”I dagens samhälle så blir vi allt bättre på att förstå sjukdomar, allt ifrån till att bota eller att lindra. Många av dagens mediciner är framtagna med inspiration från naturen. Vad är det som ger alla dessa ökade problem med allergier, cancer och övervikt/fetma. Det man vet är att kemikalier, livsstil, stress, motion och kost spelar en viktig roll i dagens ökade hälsoproblem. Idag finns det kemikalier i en mängd produkter, allt ifrån mat till hushållsprodukter såväl som i hygienprodukter.” 

Läs om cancer- och allergiökningen på https://cancerochallergifonden.se/om-oss/samband-mellan-cancer-och-allergi/

 

Vad tycker Spicemaster?

Fortlöpande görs det studier på de medicinska egenskaper som kryddor och örter har på människan. Man bör se kryddor och örters hälsopåverkan ur flera perspektiv, som förebyggande och som direkt läkande. 

Kanske har det gamla kinesiska talesättet en innebörd att ”äter du ingefära varje morgon får apotekaren dö av hunger”. Oavsett, så är det gott.

 

Vi har ovan gett dig en liten insikt i vad som skrivits om vissa av dem. Läs om Salt i vår serie del 5. Leta gärna själv efter publicerade studier om kryddor och örters medicinska egenskaper om du vill fördjupa dig i ämnet. 

Spicemaster fortsätter att ta fram kryddor och örter av högsta kvalitet. Inte bara för bästa smaksättning, utan också för dem som tror på kryddors/örters medicinska egenskaper. 

Därför kompromissar inte Spicemaster på kvalitet...