google-site-verification=wwdi6mACs7482Gs-KYgqlT71mRKSrJjm-vDS4eXS9oY



Spicemaster låter konsumenterna själv bestämma – del 2.

Förord:

Många av de ingredienser som normalt tillsätts i kryddmixer eller kryddor är omdiskuterade och på ett eller annat sätt kan ge negativa hälsoeffekter. Därför blandar vi inte i dessa ingredienser. Vi använder bara kryddor, örter och oraffinerat havssalt i våra produkter. 

För ser man det ur ett holistiskt perspektiv d.v.s. att allt sammantaget påverkar ens hälsa, så är det ju enklast att ta bort dessa ingredienser från de produkter där de är onödiga. Då har du själv kontroll på intag, vilken kvalitet och den mängd du vill använda. 

 

TERMINOLOGI

Ordet Terminologi, har följandeförklaring enligt wikipedia: 

Terminologi är en mängd ord, uttryck och termer som är specifika för ett visst fackområde. Terminologin tjänar till att underlätta kommunikationen mellan personer som är insatta i området. Samtidigt kan det försvåra för nykomlingar. Terminologier uppstår vanligen spontant när behovet finns. Fackterminologi kallas ibland skämtsamt för "fikonspråk" (dvs. "språk som är obegripligt för obehöriga"). Särskilt inom politik men även inom marknadsföring försöker man ofta manipulera med terminologin, byta namn på saker för att ge dem en bättre eller sämre känsla.”
Källa: Wikipedia

Ibland undrar man varför man inte skapar en tydlig terminologi för livsmedel, så alla vet vad man köper. Oavsett om du gör inköp som amatör eller som proffs. Klart är i alla fall, att det blir enklare att sälja produkter om ”terminologiförvirring” råder.

 

Förpackningsdesign och kommunikation

Utformning av förpackningsdesign är viktigt för att konsumenter ska välja en vara snabbt. Därför är framsidan extra viktig för producenten för att kommunicera rätt, så konsumenten kan göra ett snabbt val. Många undersökningar visar att majoritetenbland konsumenter inte läser ingrediensförteckningen - eller känner till vad de olika ingredienserna egentligen är. Att ingrediensförteckningen oftast är liten text som sitter på baksidan, gör det inte enklare. De som har en allergi eller sjukdom och verkligen måste vara uppmärksam, de är av naturliga skäl mer kunniga och tar sig tid att läsa på baksidan. 

 

Livsmedelsterminologi

Heter det kryddmix, så borde det rimligen bara vara en blandning av kryddor och örter som är odlade. Men så är det inte. Istället är det ofta 50 % eller ännu mer av innehållet som består av raffinerat salt, raffinerade sockerarter och tillsatser. Samma gäller oavsett om det är en ekologisk kryddmix. 

 

Begreppet Ekologiskt, kom till för att minska på mängden kemikalier i mat och för att minska de negativa effekter växtbekämpningsmedel har på människan och naturen. Allt odlats med strikta regelverk och begränsningar på mängden Pesticider (bekämpningsmedel). Ett verkligt bra sätt att minska nedsmutsningen av naturen och minska kemikalier i maten. 

Sedan tillåter EU-direktivet, 834/2007, för ekologisk produktion att olika ingredienser kan tillsättas oavsett om de framställts med hjälp av kemiska processhjälpmedel eller är helt syntetiskt tillverkade ingredienser. Om dessa ingredienser tillförs en ekologisk kryddmix får den förädlade odlade råvaran fortsatt kallas för ekologisk och inneha EU lövet. Bonden får inte ha i kemikalier, men det är tillåtet att blanda i konstgjorda/syntetiska ingredienser.

 

Vad är då en ekologisk produkt per definition? 

Jo minst 95 % av råvarorna ska vara av jordbruksursprung. Då är det tillsatser, salt, vatten m.fl. undantaget. D.v.s. vatten, salt och tillsatser räknas inte in i beräkningsunderlaget. Exempelvis, en ekologisk soppa kan bestå utav 95 % vatten och salt och 5 % (kryddor, socker m.fl.), den kan då kallas för ekologisk produkt och märkas med EU-lövet. Och av de 5 % som är kryddor, socker m.fl. ska 95 % vara av ekologiskt odlat jordbruksursprung. Varav de återstående 0,25 % kan vara konventionellt odlad råvara om det inte finns ekologisk odlad krydda tillgängligt.  

Med andra ord: En kryddmix kan bestå utav 35% raffinerat salt, 15% tillsatser och 50% kryddor och kan fortfarande kallas för ekologisk kryddblandning. Förutsatt att alla kryddor är ekologiskt odlade och därmed uppfyller att 95% av råvarorna ska vara av jordbruksursprung, undantaget salt, tillsatser.

 

Ibland används namn som låter bättre (men inte är helt korrekta).

Kanel, är ursprungligen det som kommer från plantan Cinnamomum Zeylanicum/verum i områdena runt Sri Lanka(Ceylon)/Södra Indien, det idag som kallas för Ceylonkanel. Redan i Faraonernas Egypten var kanel en lyxvara och en av de mest värdefulla handelsvarorna och som introducerades till Europa av arabiska handelsmän. I Kina var det Cassia (kanel) som var högvaluta. I många andra länder kallas Cassia just för Cassia. D.v.s. Cassia är de facto inte Kanel, men tillhör familjen Cinnamomum. Men i Sverige kallas ändå Cassia vardagligt för kanel. Och Ceylonkanel kallas också ibland för ”Äkta kanel”. Olika typer av Cassia är Cinnamomum aromaticum, Cinnamomum burmannii m.fl. Det de har gemensamt är att de är från samma familj. Det som också skiljer dem åt förutom smak är att de har olika stora koncentrationer av den naturliga substansen kumarin. Kumarin finns naturligt i många växter. Ceylonkanel har mycket låg kumarinhalt medan Cassia har mycket hög halt av kumarin. Cassia har cirka 50 gånger högre kumarinhalt än Ceylonkanel. Kumarin är en substans som kan orsaka leverskador. Cassia är mycket billigare än Ceylonkanel. När olika råvaror kallas med samma namn, men har olika hälsopåverkan är det verkligen förvirrande om inte rent av vilseledande att de har samma namn. Oavsett historia och vad man kallar dem, så borde vi skilja åt de olika produkterna åt med olika namn eftersom de har så vitt skilda nivåer av kumarin. 

 

Vad är då ”naturligt” eller en ”naturlig ingrediens”?

I grund och botten är oerhört mycket naturligt. Precis som bly, arsenik, svavel, äpple, vete naturligt. Det råder stor diskrepans om vad som egentligen ordet NATURLIG innefattar både allmänt och vetenskapligt. Tyvärr finns det ingen tydligt konsensus bland konsumenter, marknadsförare och lagstiftare om vad som är naturligt. Fråga de olika och du får säkert olika svar.

 

Är naturlig mat, den mat som inte är skapat av människor eller med konstgjorda metoder? D.v.s. något som naturen själv producerar utan människans hjälp. Finns det då mindre naturligt? Exempelvis är genmodifierad majs mindre naturligt? Men vad som idag är uppenbart, är att alla får själv ta ställning till vad som är naturligt när de läser ”naturliga ingredienser”. Vilket känns konstigt i denna reglerade värld. 

 

Att kallas för Naturlig råvara, med dagens regelverk, kan även vara en råvara som förädlats med hjälp av kemiska processhjälpmedel. Detta gäller även för ekologiska livsmedel.

 

Att bara kalla något för naturligt behöver inte innebära att det är bra. Arsenik och bly finns i naturen och därmed naturligt. Men arsenik och bly är ju så klart inte bra om man pratar mat och hälsa. Även Svavelsyra är eg. naturligt. Det utvinns syntetiskt ur svaveldi-/tri-oxid och är mycket använd inom livsmedelsindustrins. Den har E-nummer (E-513) när den produceras/används som tillsats och surhetsreglerande medel. E-513 används enligt Quantum Satis (se del 1 om tillsatser).

 

Så beskriver Livsmedelsverket Svavelsyra:

”Förekommer naturligt i form av dess salter (sulfater). Framställs syntetiskt. Syra och surhetsreglerande medel. Får användas utan mängdbegränsning till de flesta livsmedel, dock inte mer än vad som behövs.”
Källa: livsmedelsverket.

 

Ordet ”naturlig” låter positivt för konsumenten. 

Aromer som används för att smaksätta livsmedel kan också kallas för naturlig. Men vad är då en s.k. naturlig arom? Idag tillsätts naturliga aromer i kryddor/örter/kryddmixer för att förstärka doft/smak. Köper du vaniljglass så kanske den inte är gjord på äkta vanilj. Självklart låter naturlig arom med vaniljsmak mer positivt för konsumenten än om man hade beskrivit ingrediensen som ”Vaniljglass smaksatt med naturliga aromer som utvunnits från bäverns analkörtlar, s.k. bävergäll, med hjälp av kemiska processhjälpmedel”. Det är lätt att uppfatta ingrediensen naturlig arom såsom äkta vanilj. 

 

Äkta vara om att Livsmedelsverket bekräftar bäverarom. Nyheter. 16 sep 2013.

”Nyheten om att naturlig arom med vaniljsmak kan ha tillverkats ur så kallat bävergäll har spridit sig som en löpeld de senaste dagarna, läs tidigare artikel. Vissa läsare har dock ifrågasatt sanningshalten, men nu bekräftar Livsmedelsverket aromämnets existens.

– Det kan användas som "naturlig arom" i livsmedel, säger Ulla Beckman Sundh, toxikolog vid Livsmedelsverket, i en intervju med TT.

Det aktuella aromämnet är ett extrakt av bävergäll eller castoreum, som är ett sekret som utsöndras ur bäverns analkörtlar. Men om det är det som är ursprunget till vanilj- eller jordgubbssmaken får kunden inte veta något om. Allt som står är "naturlig arom", vilket alltså kan betyda bävergäll. Så länge aromerna inte är skadliga eller ohälsosamma är det fritt fram för livsmedelsproducenterna att behandla dem som industrihemligheter, enligt TT-artikeln.

 

  • Naturlig arom får användas om de aromgivande beståndsdelarna har vegetabiliskt eller animaliskt ursprung och har utvunnits med fysikaliska, enzymatiska eller mikrobiologiska metoder.
  • Naturlig vaniljarom eller motsvarande får endast användas om aromer där den aromgivande beståndsdelen till minst 95 procent har utvunnits ur det livsmedel som det hänvisas till, t ex vanilj.”

Källa: Äkta vara

 

Så definierar Livsmedelsverket naturliga aromer:

”Naturligt aromämne - Naturliga aromämnen är ämnen som finns i och har identifierats i naturen. Av reglerna framgår att de råvaror som naturliga aromer utvinns ur ska ha bearbetats på ett sådant sätt som är vanligt vid beredning av livsmedel, till exempel jäsning, urlakning eller rostning. Utvinningen av aromerna får därmed göras med fysikaliska, mikrobiologiska eller enzymatiska processer. ” Källa: Livsmedelsverket

 

Terminologin som ger helt annan innebörd än vad man tror. 

Den terminologi som används för ingredienser, är verkligen förvirrande för många konsumenter, speciellt för de som vill minska sitt energiintag. I dag finns det möjlighet att välja hur man presenterar en ingrediens. Om man har en produkt som exempelvis säljs som Utan tillsatt socker, för att tilltala de som vi ha livsmedel utan snabba kolhydrater. Varför då tillsätta en annan ingrediens som är just - snabba kolhydrater? Kanske inte ses som tydlig kommunikation? Men lagen ger utrymme för denna typ av kommunikation.

 

Här är några andra exempel där terminologin är förvirrande:

  • Maltextrakt är i princip samma som maltsirap. För gemene man så kopplas sirap direkt till socker och snabba kolhydrater. Maltextrakt är kanske ett snällare namn. Men förvirrande såväl som missvisande, om man nu vill undvika snabba kolhydrater. Maltextrakt finns både som vätska och som torrpulver. Klassas som en naturlig råvara.
  • Jästextrakt är samma som glutaminsyra (glutamat). Jästextrakt framställs från jästsvampar. Därmed kan den tekniskt sett kallas för råvara och inte tillsats - men har samma egenskaper. Syntetisk framställda glutamater får ett E-nummer. Klassas som en naturlig råvara. 

Så skriver Livsmedelsverket om glutamater och jästextrakt: 

”Glutaminsyra och salter av glutaminsyra - som kallas glutamater - används som livsmedelstillsatser för att förstärka smaker. De har E-numren E 620-625. Det finns även många livsmedel, till exempel jästextrakt, som innehåller höga halter av glutaminsyra naturligt. Jästextrakt måste anges i ingrediensförteckningen men eftersom jästextrakt inte är en tillsats behöver det inte framgå att det innehåller glutaminsyra och glutamat.

 

Kan glutamater vara farliga?

I likhet med många andra ämnen i maten så påverkas inte hälsan av den mängd glutaminsyra och glutamat du får i dig vid normal konsumtion. En del personer drabbas dock av överkänslighetsreaktioner i form av exempelvis huvudvärk, svettningar och tryck över bröstet efter att ha fått i sig mycket glutamat. Detta kallas MSG-symtom (Mono Sodium Glutamate) och har ibland uppträtt i samband med att personerna ätit asiatisk mat (Chinese Restaurant Syndrome). Symtomen för MSG verkar försvinner inom några timmar. Om du misstänker överkänslighet bör du vara noga med att läsa ingrediensförteckningen eller fråga om maten innehåller glutamat.”
Källa: Livsmedelverket

 

Hur ska man som konsument förstå vad som deklareras, om detta gäller?

Visste du...

Att när det står citronsyra så är det nästan alltid inte tillverkat av citroner eller citrusfrukter. Ex. Citroner innehåller citronsyra naturligt och man kan utvinna citronsyra från dessa, men detta är en dyr process. Så istället framställs det på konstgjord väg med en mängd kemiska processer i produktionen. Kanske borde tillsatsen ha ett annat namn eller bara sitt E-nummer (E330). 

Citronsyra, används i många kryddmixer, ex. i konventionell såväl som ekologisk citronpeppar. Även om namnet citronpeppar ger en association att det bara är citron och peppar är det inte överensstämmande med verkligheten. Vanliga ingredienser i Citronpeppar är salt, socker, maltodextrin, citronsyra*, svartpeppar m.fl. */ citronsyran är då syntetisk framställd. 

Kanske är namnet citron missvisande, men så är det!

 

Äkta vara förklarar så här

”E330, citronsyra, är en av livsmedelsindustrins mest använda tillsatser. Men trodde du att ämnet, med det oskyldigt klingande namnet, var tillverkat av citroner, så trodde du troligen fel. Medlet, som har en antioxidativ, konserverande men framförallt surhetsreglerande effekt i allt från krossade tomater till läsk, är idag i själva verket en rent bioteknisk produkt. Råvaran till citronsyra är sällan längre citroner eller annan frukt (i vilken den förekommer naturligt). Istället är den någon form av sockerhaltig lösning, inte ofta framställd av den billiga och i dagens livsmedel frekvent använda majsen. Till denna lösning sätts svampar av svartmögel, Aspergillus niger, som när de "äter" av sockret producerar bland annat citronsyra. Nästa steg i processen är att filtrera bort själva möglet. För att sedan utvinna just citronsyran ur lösningen tillsätts det starkt basiska ämnet släckt kalk, kalciumhydroxid, varpå ett salt av citronsyra, ett citrat, fälls ut. Detta salt omvandlas sedan tillbaka till citronsyra genom behandling med svavelsyra. Av citronsyra framställs också en handfull andra E-nummer med liknande effekt, kallade citrater. Produktionen av citronsyra sker i stora fabriker, varav många ligger i Kina. Enligt statistik från 2007 tillverkades ungefär 1,6 miljoner ton citronsyra i världen, varav ungefär 70 procent användes till livsmedel. 

 

En del personer uppger sig få allergiska reaktioner eller överkänslighetsreaktioner av tillsatsen citronsyra, vilket skulle kunna ha att göra med eventuella rester av mögel, mögelsporer eller mögelbiprodukter i tillsatsen. Vi känner dock inte till någon forskning som stödjer detta och EU:s matsäkerhetsmyndighet EFSA menar att biotekniskt framställd citronsyra är säker, bland annat eftersom den endast får framställs av icke-toxinproducerande stammar av svartmögel.”
Källa: Äkta vara

 

Visste du...

att många råvaror kan kallas för naturlig råvara, även om de produceras med hjälp av kemikalier.

Då en råvara som ex. majs odlats ex. ekologisk och enbart bearbetats med naturliga kemiska processhjälpmedel så får slutprodukten kallas för ekologisk naturlig råvara. Dessa industriellt framställda processhjälpmedel kan vara olika syror och enzymer. Eftersom dessa processhjälpmedel finns naturligt i naturen kan slutprodukten kallas för ekologisk råvara. Även om dessa ”naturliga” processhjälpmedlet har kopierats från naturen och tillverkats industriellt). Detta gäller för många stärkelseprodukter som maltodextrin.

Det låter orimligt, men så är det!

 

Visste du...

att när det står”Inget tillsatt socker” så är det godkänt att tillsätta sockerarter som maltextrakt, maltodextrin m.fl. eftersom det tekniskt sett inte är socker. Det är en stärkelse/sockerart som tillhör polysackarider. Dessa ingredienser har ett mycket högre glykemiskt indextal än strösocker. M.a.o. som konsument väljer man bort ex. strösocker och får istället en s.k. polysackarid som har högre energivärde än socker. Och det var ju de snabba kolhydraterna man ville undvika. 

Det låter orimligt, men så är det!

 

Vad tycker Spicemaster?

Det behövs en tydligare terminologi för konsumenterna, så det blir lätt att tolka ingrediensförteckningen och ingen blir ”vilseledd” under den korta tid som en konsument har vid val av ett livsmedel. 

 

Enligt EU-direktivet 834/2007 - Skäl # 5 står det: 

”Därför bör de mål, principer och bestämmelser som är tillämpliga på ekologisk produktion definieras mer uttryckligt för att bidra till öppenhet, stärka konsumenternas förtroende och skapa en harmoniserad syn på begreppet ekologisk produktion.” 

Källa: EU-direktiv Ekologisk produktion 834/2007.

 

Önskvärt är att EU och Livsmedelsverket tydligt kommunicerar för konsumenten vad skillnaden är mellan ekologisk odling och vad som är en ekologisk produkt. Idag arbetar bönder efter tuffa strikta regler om kemikaliebegränsning och sedan kan man tillföra produkten en mängd konstgjorda ingredienser och fortsatt kalla den för ekologisk. Risken är att dagens regelverk för ekologiska produkter underminerar förtroendet för begreppet Ekologiskt. 

 

När det gäller terminologi, så gör Spicemaster det enkelt för dig. 
Väljer du produkter från Spicemaster så är det enbart ekologiska kryddor, örter och oraffinerat havssalt som ingredienser - och vi kallar dem med sitt rätta namn och att de är 100 % naturliga