Spicemaster låter konsumenten själv bestämma – del 1
Förord:
Många av de ingredienser som normalt tillsätts i kryddmixer eller kryddor är omdiskuterade och kan på ett eller annat sätt ge negativa hälsoeffekter. Därför blandar vi inte i dessa ingredienser. Vi använder bara kryddor, örter och oraffinerat havssalt i våra produkter.
För ser man det ur ett holistiskt perspektiv d.v.s. att allt sammantaget påverkar ens hälsa, så är det ju enklast att ta bort dessa ingredienser från de produkter där de är onödiga. Då har du själv kontroll på intag, vilken kvalitet och den mängd du vill använda.
Tillsatser
Hur Livsmedelsverkets definierar tillsatser
Vad är tillsatser?
”Tillsatser är ämnen som tillförs livsmedel för ett tekniskt ändamål och som normalt inte konsumeras som livsmedel i sig. Exempel på tillsatser är ämnen som:
Varför tillförs tillsatser
Tillsatserna är framtagna av många skäl. Det gör att en produkt kan klara längre transporter, ha längre hållbarhet antingen på butikshyllan eller i hemmet, skydda ett skal på en frukt, att produkter inte ska skära sig, förbättra en tråkig färg eller ge mer arom. Tillsatser används i alla typer av livsmedel. Tillsatser är billigt och används i såväl konventionella som ekologiska livsmedel. Tillsatser har vållat debatt i många år att de kan ha negativ hälsopåverkan.
Bland de mest använda tillsatserna är exempelvis:
Men behövs det i alla livsmedel?
I livsmedel som kryddor, örter, havssalt och kryddmixer så tycker vi inte att det behövs. Kryddor är torra produkter som har lång hållbarhet. Salt har ”oändlig” hållbarhet. Varför ska man tillsätta konstgjorda smakämnen i kryddor undrar vi också, eftersom kryddor som är av bra kvalitet, både doftar och smakar bra.
Hur tillverkas tillsatser
Väldigt många tillsatser är tillverkade syntetiskt med olika sorters kemikalier inblandat i tillverkningsprocessen. Varför tillverka syntetiska tillsatser? Jo svaret är enkelt: syntetiska tillsatser är mycket billigare än dess organiska motsvarigheter.
Det finns idag drygt 300 godkända tillsatser och nya tillkommer och vissa försvinner.
Vad Quantum Satis betyder enligt Livsmedelsverkets författning:
”Quantum satis - Ingen numerisk maximihalt finns angiven och ämnena ska användas i enlighet med god tillverkningssed och inte i större mängd än som är nödvändigt för att uppnå det önskade syftet och under förutsättning att konsumenterna inte vilseleds.”
Källa: Livsmedelverket
I nedan tabell finner du ex. i vilka mängder man får tillsätta glutaminsyra/glutamater i ett livsmedel.
Källa: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser
Vilka negativa hälsoeffekter kan tillsatser skapa?
Enligt många studier och forskare så kan tillsatser efter långvarig konsumtion ge biverkningar såsom depression, fetma, tarmsjukdomar, allergier m.fl.
Beroende på vem du frågar får du olika svar. Livsmedelsindustrin säger att tillsatser inte har någon negativ hälsopåverkan och många forskningsstudier säger att det har. Oavsett om det finns risker eller ej med tillsatser, så kanske det är bäst att undvika där det är en onödig ingrediens. Som i kryddmixer, kryddor, örter och naturligt salt.
Hur många tillsatser är tillåtna i ekologiska livsmedel?
EU-direktivet tillåter flest tillsatser i ekologiska livsmedel. KRAV tillåter upp till 49 olika tillsatser. KRAV tillåter inte E620-25 glutamater, men tillåter jästextrakt och maltodextrin. Jästextrakt och maltodextrin är tekniskt sett en stärkelse, såväl som ett livsmedel och har därmed inget E-nummer. Maltodextrin har ett mycket högt glykemiskt indextal.
Spicemaster har marknadens strängaste regelverk och tillåter INGA tillsatser eller processade/raffinerade ingredienser som ersättningsprodukt för ett E-nummer.
Äkta vara gjorde en undersökning vad konsumenterna tycker om tillsatser?
”Intresset för mat utan tillsatser ökar. Nio av tio svenskar avstår någon gång från att köpa produkter som innehåller många tillsatser. Istället vill konsumenterna ha mat som består av riktiga råvaror, något som nu även storföretagen har börjat inse”. Det visar en rapport som Äkta vara släppte i december 2015.
Några fakta ur rapporten
Vi på Spicemaster funderar:
Varje tillsats är godkänt för ett livsmedel, en del tillsatser har restriktioner om vilken mängd som får användas. Andra lyder under regeln Quantum Satis, där tillverkaren väljer mängd. Om alla tillsatser granskas noggrant innan de släpps ut på marknaden som säkra för hälsa och miljö, varför behöver de då granskas efter en tids användning? Speciellt de med quantum satis. Det borde vara enklare att initialt tillåta en tillsats med klara maximirestriktioner.
Svårigheten med att förstå hela problematiken är att terminologin förvirrar som t.ex. att glutaminsyra/glutamater finns naturligt i små mängder i t.ex. kött, fisk, grönsaker. T.o.m. kroppen tillverkar glutamater. När man tillverkar dem på konstgjort sätt så jämställer man de naturliga med de som framställts på konstgjort väg. Därmed så får konsumenten uppfattningen att det inte är ett problem att inta glutamater.
När tillsatser som glutamater för första gången kom under luppen för decennier sedan och E-nummer var ett mindre populärt namn, skapade industrin snabbt nya produkter med samma egenskaper men tillverkade på ett annorlunda sätt. Substitut för tillsatser som glutamater fick ett nytt namn såsom: jästextrakt. Som också innehåller glutaminsyra, dock i mindre koncentration än tillsatsen. Men nu tekniskt sätt är ett livsmedel och naturlig råvara.
Jästextrakt tillverkats med en annan metod, d.v.s. med jästsvampar, så går den från att vara tillsats till att tekniskt sätt vara en naturlig råvara och ses som ett livsmedel.
Vilket ger oss en mängd frågeställningar:
Hur mycket tillsatser kan man konsumera?
Vad händer om man äter många livsmedel enligt Quantum Satis regeln?
Vilka hänsyn har tagits till det, när de tilläts för första gången?
Är de som konsumerar mycket färdigvaror mer utsatta, än de som lagar allt från grunden och utan tillsatser?
Hur tillsatser KAN påverka människan
EU granskar glutamater:
Nu är tillsatser som Glutamater, Msg, under luppen. Nu vill Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, och SLV att man ska minska användandet av tillsatser E620-625.
På Livsmedelsverkets hemsida skriver man att:
”När Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, bedömer en tillsats tittar experterna både på om den är säker för hälsan och om miljön påverkas.”
Källa: Livsmedelsverket
”EU ser över användningen av tillsatserna glutamat och glutaminsyra
2018-03-13
EU-kommissionen startar nu arbetet med att se över användningen av tillsatserna glutaminsyra och glutamat i mat. Orsaken är en ny riskbedömning som visar att vi får i oss mer av tillsatserna än man tidigare beräknat. Glutaminsyra och salter av glutaminsyra – som kallas glutamater – används som livsmedelstillsatser (E 620-625) för att förstärka smaker. I dag är tillsatserna godkända att använda i många olika kategorier av mat som vi äter mycket av, exempelvis såser och buljonger, kryddor, bakverk, kött och köttprodukter.
Naturlig och som tillsats
Glutaminsyra finns även naturligt i proteiner i kött, i nästan alla grönsaker samt i vete och soja. I den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsas riskvärdering från förra året tas hänsyn till både det vi får i oss naturligt med maten och det vi får i oss med tillsatser.
– Efsas slutsats är att många får i sig för mycket glutaminsyra och glutamat och att användningen bör begränsas, säger Nils-Gunnar Ilbäck, toxikolog vid Livsmedelsverket.
Begränsning skyddar
Livsmedelsverket deltar i de förhandlingar som nu förs i EU-kommissionen om hur användningen ska kunna begränsas. Det kan handla om att minska mängden glutaminsyra och glutamat i vissa kategorier av mat, men även om att förbjuda dem helt i andra.
– Syftet med begränsningarna är att skydda de känsligaste grupperna, exempelvis barn. Men i likhet med många andra ämnen i maten så påverkas inte hälsan av den mängd glutaminsyra och glutamat man får i sig vid normal konsumtion, säger Nils-Gunnar Ilbäck.
Svårt att veta hur mycket glutamat det finns i maten
När mat innehåller tillsatsen glutaminsyra och glutamat ska det anges i ingrediensförteckningen. Men det finns många livsmedel, till exempel jästextrakt, som innehåller höga halter av glutaminsyra naturligt. Eftersom jästextrakt inte är en tillsats behöver det inte framgå i ingrediensförteckningen att det innehåller glutaminsyra och glutamat.
– Det gör det jättesvårt för konsumenter att själva välja bort ämnet. Därför behöver vi begränsningar i hur tillsatserna glutaminsyra och glutamat får användas, säger Nils-Gunnar Ilbäck.”
Källa: Livsmedelverket
Så skriver Livsmedelsverket om glutamater:
”Glutaminsyra och salter av glutaminsyra - som kallas glutamater - används som livsmedelstillsatser för att förstärka smaker. De har E-numren E 620-625. Det finns även många livsmedel, till exempel jästextrakt, som innehåller höga halter av glutaminsyra naturligt. Jästextrakt måste anges i ingrediensförteckningen men eftersom jästextrakt inte är en tillsats behöver det inte framgå att det innehåller glutaminsyra och glutamat.
Kan glutamater vara farliga?
I likhet med många andra ämnen i maten så påverkas inte hälsan av den mängd glutaminsyra och glutamat du får i dig vid normal konsumtion. En del personer drabbas dock av överkänslighetsreaktioner i form av exempelvis huvudvärk, svettningar och tryck över bröstet efter att ha fått i sig mycket glutamat. Detta kallas MSG-symtom (Mono Sodium Glutamate) och har ibland uppträtt i samband med att personerna ätit asiatisk mat (Chinese Restaurant Syndrome). Symtomen för MSG verkar försvinner inom några timmar. Om du misstänker överkänslighet bör du vara noga med att läsa ingrediensförteckningen eller fråga om maten innehåller glutamat.”
Källa: Livsmedelverket
Så beskriver konsumentsamverkan.se glutamater redan 2007
”Varför glutamat är farligt: aminosyran som förvandlas till ett förrädiskt neurotoxin.
Glutamat är en av kroppens 20 aminosyror och ämnet behövs i låga halter för att muskler och nervsystem ska fungera samt i hjärnan där det fungerar som en signalsubstans. Om man äter en kost utan glutamat kan kroppen själv tillverka den mängd som behövs.
För att hålla glutamathalten på exakt rätt nivå i vätskan som omger nervcellerna i hjärnan har kroppen kraftfulla skyddsmekanismer för att hindra att glutamathalten blir för hög (de s.k. glial-cellerna).
Problemen uppkommer med den kraftiga och långvariga överdosering av glutamat som vi idag får i oss via alla tillsatser i maten. Till slut blir skyddsmekanismerna överbelastade och glutamathalten i hjärnan stiger. Vad som då inträffar är att glutamatet gör så att cellväggen öppnas och kalcium släpps in i nervcellen som börjar signalera okontrollerat. Om nervcellen inte klarar av att stoppa kalciuminflödet dör cellen, stimulerad till döds.
Vad kan förvärra biverkningarna av glutamat? Gliacellernas skyddsmekanismer kräver mycket energi för att fungera. Att ha syrebrist och lågt blodsocker när man utsätts för glutamat förvärrar därför dess skadeverkningar. Alla vet nog att hjärnans celler dör snabbt om man inte får syre. Orsaken till detta är att när syret tar slut fungerar inte de mekanismer som skyddar cellerna mot glutamat, glutamathalten i vätskan runt cellerna stiger med en faktor 100 och cellerna dödas av glutamatförgiftning 1.
Andra faktorer som gör hjärncellerna extra känsliga för glutamat är vitaminbrist och magnesiumbrist. En ytterligare skyddsmekanism i kroppen är den s.k. blod-hjärn-barriären som hindrar skadliga ämnen i blodet att nå hjärnans celler. Tyvärr skyddar barriären inte hela hjärnan, exempelvis är hypotalamus sämre skyddad mot glutamat.
Många av de hjärnskador forskarna kunnat koppla samman med överdosering av glutamat hittar man i den delen av hjärnan. Blod-hjärn-barriären är inte heller fullt utvecklad hos barn. Barn är därför extra känsliga för glutamat. Gravida kvinnor som utsätts för glutamat överför detta till det oskyddade fostret och bör därför undvika glutamat.
Djur som utsatts för glutamat under dräktigheten födde ungar som var ointelligenta, kortväxta, kraftigt överviktiga och hade störningar av hormonsystemet. Även gamla har en försvagad barriär mot glutamatets giftverkan.
I höga doser fungerar glutamat som ett neurotoxin eller ett så kallat excitotoxin. Termen kan närmast översätta med ”stimuleringsgift” och dess effekt är att nervcellerna börjar signalera till varandra på ett okontrollerat sätt. Effekten av excitotoxiner på hjärnan påminner om centralstimulerande droger som kokain och amfetamin, med den skillnaden att överdosering av glutamat aldrig kan framkalla någon berusning. Förutom glutamat är aspartat (som finns i sötningsmedlet Aspartam) samt aminosyran L-cystein vanligt förekommande excitotoxiner. (Inga av dessa excitotoxiner kan framkalla berusning.) De olika excitotoxinerna förstärker varandras giftighet. Att exempelvis dricka en dietläsk som innehåller aspartam när man äter snabbmat som nästan alltid har mycket tillsatt glutamat ökar den totala skadligheten kraftigt.
Människor är mer känsliga för glutamat än alla andra djurarter man undersökt. Om en vuxen människa på 70 kilo utsätts för 10 gram natriumglutamat ökar glutamathalten i blodet till 20 gånger den normala. Om möss får samma dos i förhållande till sin kroppsvikt ökar blodhalten bara fyra gånger och för apor ökar blodhalten inte alls.
Forskarna har visat att möss får direkta hjärnskador om glutamathalten i blodet stiger till 60 – 100 mmol/dl. Om en vuxen människa på 70 kg äter 14 gram natriumglutamat stiger blodhalten till 80 mmol/dl. Detta är alltså samma nivåer som ger direkta hjärnskador på möss. Försök där människor fått äta glutamat visar att de upplevda överkänslighetsreaktionerna kan uppträda vid så låga doser som 1 gram och ända upp till 12 gram. Att långvarigt utsättas för lägre doser av glutamat ger också hjärnskador, men dessa är svårare att mäta.
Överdosering av glutamat skadar synen
Överdosering av glutamat skadar dessutom synen genom att förstöra nervcellerna i ögats näthinna. Råttor som fick höga doser glutamat under en längre tid förlorade upp till 75% av cellerna i näthinnan.
Det finns även starka indikationer på att glutamat påskyndar utvecklingen av demenssjukdomar som Parkinson och Alzheimers. Exempelvis är ett nytt läkemedel mot Alzheimers (Memantine) effektivt just för att det blockerar glutamat i hjärnan.”
Källa konsumentsamverkan.se 2007-10-04
Så här skriver Äkta Vara om glutamater:
”E-621 Mononatriumglutamat
E-nummer Övriga. 28 jul 2017.
FUNKTION
Smakförstärkare
FRAMSTÄLLNING
Salt av glutaminsyra (E 620), som i sin tur framställs genom att särskilda bakterier får växa i en lösning med kolhydrater och ammoniak. Syran konverteras till glutamat genom tillsats av natriumhydroxid.
ANVÄNDNINGSOMRÅDE
Används i en mängd sammansatta produkter, exempelvis färdigrätter. Är den vanligast förekommande smakförstärkaren.
KÄNDA HÄLSORISKER
Kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner i form av huvudvärk, svettning, halsbränna, yrsel, tryck över bröstet och illamående vid intag av höga halter. Kan vara ohälsosamt för småbarn.”
Källa: Äkta Vara
Råd och Rön skriver om syntetiska sötningsmedel:
”Från artikel i tidningen Råd&Rön 2012-09-25
– Man ska absolut vara försiktig med att använda syntetiska sötningsmedel. De fastnar på tungan och ger en söt smak som hjärnan tolkar, men det är en annan del av hjärnan som reagerar än när man äter vanligt socker. Kalorierna i sockret bidrar till att man också känner sig lite mätt, men den känslan ger inte sötningsmedlen. Den som ofta äter sötningsmedel har lättare för att bli beroende av sötsaker.
Charlotte Erlanson-Albertsson menar också att det finns en psykologisk sida av sötningsmedlen som kan leda till att man går upp i vikt i stället för att gå ner, vilket förmodligen var avsikten. Den handlar om att man kanske känner sig duktig som sparat på kalorierna och tagit en light-läsk i stället för en vanlig och därför unnar sig en chokladkaka eller något annat gott som belöning lite senare på dagen.
Sötningsmedlens starka och metalliska smak har också betydelse för hur många kalorier man får i sig under en dag. Många vill dämpa smaken genom att äta något annat direkt efteråt. Det finns tydliga samband mellan stor konsumtion av sötningsmedel och högre kroppsvikt. Därför rekommenderar jag att man hellre använder vanligt socker men i kontrollerade mängder, säger Charlotte Erlanson-Albertsson. ”
Källa: Råd&Rön
”Ny studie: Tillsatser i mat kopplas till fetma och tarmsjukdom
Källa: KURERA – Forskning 27 februari, 2015
Emulgeringsmedel i mat:
Tillsatser i mat kan kanske göra dig tjock och sjuk.
Nu tror forskare att emulgeringsmedel, en vanlig tillsats i livsmedel, kan vara en av orsakerna till varför vi överäter och blir feta. I försök på möss har det visat sig kunna orsaka både kroniska inflammationer i tarmen och metabolt syndrom, enligt ny amerikansk forskning.
Konstgjorda konserveringsmedel som används i många processade, så kallat förädlade, livsmedel kan öka risken för inflammatoriska tarmsjukdomar och metabola sjukdomar. Detta enligt ny forskning som publicerades den 25 februari i tidskriften Nature.
I en studie på möss fann forskarna att kemikalier kallade emulgeringsmedel bland annat kan förändra sammansättningen av bakterier i tjocktarmen. Det är första gången som dessa tillsatser, på ett sådant direkt sätt, har visat sig påverka hälsan.
Fakta om emulgeringsmedel:
En del är extraherade ur naturprodukter, som gummiträd, alger, växter. Andra är syntetiskt framställda. Det finns ett 30-tal tillåtna för livsmedel i Sverige. Mössen i studien fick tillsatserna E433 och E466.
E 433 = Polyoxietylensorbitanmonooleat.
Syntetiskt framställt genom en reaktion mellan sorbitol (en sockeralkohol) och fettsyror.
E 466 = Cellulosagummi, natriumkarboximetylcellulosa.
Cellulosa som kommer från cellväggar i växter. En kolhydrat som kan ta upp vatten. Uppbyggd av glukos.
Källa: Livsmedelsverket.
Livsmedel med emulgeringsmedel:
Vill du undvika emulgeringsmedel bör du hålla utkik på innehållsförteckningen på förpackningarna. Emulgeringsmedel brukar börja på E-nummer 400.
Förtjockningsmedel, geleringsmedel och stabiliseringsmedel hör till samma grupp tillsatser. Mössen i studien fick E-433 och E-466.
E-433 kan finnas i till exempel:
Bakverk och konditorivaror
Fettemulsioner för bakning
Vissa smaksatt och fermenterade mjölkprodukter, som fruktyoghurt
Glass
Desserter
Emulgerade såser, som bernaisesås
Tuggummi
Soppor
E-nummer 466 kan finnas i:
Lätt Crème fraiche med fetthalt under 20 procent
Pastöriserad grädde med och utan smakämne
Bröd
Konditorivaror
Frukt- och vegitabilieberedningar, som kräm
Källa: Livsmedelsverket
Metabolt syndrom:
Är en kombination av högt blodtryck, övervikt, höga blodfetter och ofta även typ 2-diabetes. Vanligen resultatet av vällevnad - för mycket och fel mat och för lite fysisk aktivitet. Källa: Vårdguiden”
UR KURERA – Forskning 27 februari, 2015
Hur tillsatser påverkar MILJÖN
Om man producerar en tillsats eller någon annan processad/raffinerad produkt är det ju rimligt att denna antingen tas upp och bryts ned i kroppen eller så bryts det ned med tiden när det väl hamnar i naturen.
Så när man skapar en produkt bör man rimligen ta höjd för dessa antaganden:
Det finns studier som säger att även naturen påverkas av tillsatser. Ex. tillsatser som innehåller fosfor (ex. fosforsyra E338) ger biverkningar i naturen med stora fosforutsläpp och därmed övergödning i haven. Eller sötningsmedlet Sukralos.
Råd & Rön om hur Sukralos påverkar naturen:
”Även om EU godkänt ett sötningsmedel från hälsosynpunkt kan det finnas andra problem. Sukralos är exempel på ett sötningsmedel som är tillåtet att använda i läsk, desserter och godis. Det passerar relativt opåverkat genom kroppen och sprids sedan i sjöar och vattendrag.
Sukralos innehåller klor, och nu pågår en diskussion om det är en nackdel för miljön. Hur behandlar EU en sådan fråga, att en tillsats inte bara ska vara säker för människan utan även för miljön?
– I samband med godkännandet av sukralos drev Sverige på frågan om vikten av att även utvärdera tillsatsernas möjliga miljöeffekter. Sedan 2009 får tillsatser bara godkännas om man även tillgodoser skyddet för miljön, säger Ulrica Colberg.
Sukralos är fortfarande godkänt, men diskussionen om miljöeffekten har medfört att det i dag är en sällsynt tillsats i svenska livsmedel. Att sötningsmedel är bättre för tänderna än socker är ett annat skäl till att använda dem i kaffet eller att välja lightläsk i stället för vanlig läsk.
Närmare en femtedel av läsken som säljs i Sverige är lågkaloridrycker. De kariesframkallande bakterierna kan inte använda sötningsmedlen på samma sätt som socker, men om man dricker lightläsk ofta kan den orsaka tanderosion. Det innebär att tandemaljen slits bort och att tänderna långsamt vittrar sönder.”
Källa: Råd&Rön 2012-09-25
Vad tycker Spicemaster?
Vi på Spicemaster tycker att konsumenten själv ska kunna bestämma vad man vill servera hemma på matbordet. Oavsett studier som säger de är farliga eller ofarliga, så behövs de inte i kryddor/kryddmixer. Därför tillsätter vi INGA tillsatser. Så slipper du vara efterklok.
Vi gör det med hänsyn till både människans och miljöns bästa.
